predikativsubstantiv predikatsfyllnad eller predikativt attribut; primär satsdel som ger predikatet en ytterligare precisering och (i typfallet) beskriver och kongruerar med subjektet (subjektiv predikativ) eller det direkta objektet (objektiv predikativ)
(nomen) deminutivum noun
diminutivsubstantiv ordbildning för att uttrycka att något är litet och/eller familjärt
egennamnsubstantiv substantiv som utgör ett namn på en enskild person, organisation, plats eller händelse
nomen substantivum | substantivum noun
substantivsubstantiv ordklass omfattande ord som namnger människor, varelser, föremål, platser, material, tider, händelser, tillstånd, egenskaper, relationer och dylikt; ett ord i ovanstående ordklass
nomen | existimatio | fama noun
namnsubstantiv det någon eller något heter; ett (eller flera) ord som används för att ange/särskilja en viss person, djurindivid, föremål, begrepp, kategori eller annan företeelse
