Latinsk-Svensk ordbok »

is betyder på svenska

LatinskaSvenska
administra [administrae] (1st) F
noun

servitrissubstantiv
kvinna eller flicka som arbetar med att servera på en restaurang, eller i ett privathem

administrare verb

förvaltaverb
under längre tid sköta och ta hand om något åt någon annan

hålla iverb
fortsätta (vara) på samma sätt

hålla iverb
hålla i någon, ta ett fast grepp om någon så att hen inte ska tappa balansen och ramla eller falla ner från ett stup eller i vattnet eller så

klaraverb
tåla

administro [administrare, administravi, administratus] (1st)
verb

administreraverb
leda planering och skötsel av någon verksamhet (exempelvis företag, institution eller någon del inom den offentliga sektorn) för denna verksamhets bästa

administratio [administrationis] (3rd) F
noun

administrationsubstantiv
viss typ av kontorsarbete

styrelsesubstantiv

administrator [administratoris] (3rd) M
noun

administratörsubstantiv
person som förvaltar eller handhar viss verksamhet eller vissa ärenden för någons räkning, jfr administration

förvaltaresubstantiv
person med förvaltning som uppgift

handläggaresubstantiv
tjänsteman, vars uppgift är att applicera gällande lagstiftning eller regelverk på inkommande ärenden

sysopsubstantiv

administrator principalis noun

huvudstolsubstantiv
kapital (till skillnad från ränta)

rektorsubstantiv
chef för skola eller universitet

administrātiō noun

administrationsubstantiv
förvaltande organisation, myndighet och liknande eller dess personal eller lokaler

administrationsubstantiv
förvaltning; det att sköta viss verksamhet eller handha vissa ärenden för någons räkning

förvaltningsubstantiv

handläggningsubstantiv
det att handlägga

ministärsubstantiv

admirabilis [admirabilis, admirabile] adjective

beundransvärdadjektiv
som förtjänar beundran

förvånandeadjektiv
presensparticip av förvåna

förvånansvärdadjektiv
som är värd att förvånas över; förvånande, uppseendeväckande, märklig, överraskande

överraskandeadjektiv

admiratio [admirationis] (3rd) F
noun

beundransubstantiv
det att anse, tycka eller känna att någon eller något har goda egenskaper (intelligens, kompetens, begåvning etc.); det att beundra

förundran(den psykologiska) känslan när en person inser att något inte står till på det sätt som personen i förväg hade väntat sig
substantiv

förvånansubstantiv

häpenhetsubstantiv

undransubstantiv
det att undra

admirator [admiratoris] (3rd) M
noun

beundraresubstantiv
person som beundrar någon eller något

admiscere verb

röraverb
bearbeta något i syfte att blanda

admisceō verb

lägga sig iverb

admissio [admissionis] (3rd) F
noun

antagningsubstantiv
det att anta (3)

intagningsubstantiv

tillgångsubstantiv
det att få och kunna använda något /användbart/, eller att ha tillträde till något skyddat område; speciellt i uttrycket ha tillgång till

admissiō noun

audiens(egentligen åhörande) högtidligt besök (företräde) hos en furste eller annan högt uppsatt person
substantiv

admīrābilis adjective

admirabeladjektiv
beundransvärd eller förundransvärd

adoptio [adoptionis] (3rd) F
noun

adoptionsubstantiv

adoratio [adorationis] (3rd) F
noun

dyrkansubstantiv
det att vörda, tillbedja, älska och beundra; djup aktning kombinerad med stark tro

ador [adoris] (3rd) N
noun

speltvetesubstantiv
spelt, ett sädesslag; arten Triticum (aestivum) spelta

adscisco [adsciscere, adscivi, adscitus] (3rd) TRANS
verb

antaverb
acceptera ett erbjudande eller ett förslag samt ställa sig bakom detta; (i schack) acceptera ett offer genom att slå den erbjudna pjäsen

5678↑

Sökhistorik

    Online ordböcker

    Fler kuriosa