Latinsk-Svensk ordbok »

ē betyder på svenska

LatinskaSvenska
dē novō adverb

på nyttadverb
igen

dēarmō verb

avväpnaverb

desarmeraverb
avväpna

desarmeraverb
oskadliggöra ett vapen (t ex en bomb)

dēbacchor verb

raljeraverb
retsamt skämta, vara raljant

dēbellātor noun

erövraresubstantiv
person som erövrat något

dēbeō verb

böraverb
åligga att ta till handling; ska lämpligen; rekommenderas att

dēbitum noun

arbetsuppgiftsubstantiv
uppgift (beting, syssla) som kräver arbete eller ingår i anställning

göromålsubstantiv
arbetsuppgift, sysselsättning

skyldighetsubstantiv

dēcipiō verb

bedraverb
svika, besvika

gäckaverb
driva med, driva gäck med, göra narr av, leka katt och råtta

gäckaverb
inte uppfylla (eller omintetgöra) förväntningarna

dēclārō verb

förklaraverb
tillkännage

dēclīvis noun

störtloppsubstantiv
gren inom den alpina skidåkningen där åkaren ska ta sig ned så fort så möjligt

dēclīvis adverb

utföradverb
nedåt

dēcoctiō noun

bankruttsubstantiv
konkurs, cession

konkurssubstantiv
det då en person eller organisation i domstol konstateras vara oförmögen att betala tillbaka sina skulder

dēcrēmentum noun

minskningsubstantiv

dēcursiō verb

manövreraverb
styra (fordon, maskin eller sig själv) till önskad position, riktning eller hastighet, ofta med viss svårighet

dēcursiō noun

manöversubstantiv
rad av /manuella/ åtgärder för att åstadkomma önskad utveckling, särskilt om åtgärder för att ändra ett transportmedels läge, riktning och hastighet

dēcutio verb

flåverb
dra av hud eller skinn (särskilt från slaktdjur)

dēdecus noun

onådsubstantiv
det att vara ogillad av någon, det att vara skäl till någons missnöje

dēditus adjective

dediceradadjektiv
given till någon som ett tecken på respekt för denna

dedikeradadjektiv
reserverad för ett specifikt ändamål

dēditīcius noun

krigsfångesubstantiv
person som tillfångatagits av motståndarstyrkor i ett krig

dēverb

ge uppverb
sluta försöka uppnå ett mål, ofta genom insikt av de svårigheter som skulle krävas för att uppnå nämnt mål; i spel och krig äv. låta motparten vinna

dēdūcō verb

reduceraverb
minska något

sjösättaverb
sätta en båt i vatten (från plats på land)

subtraheraverb
utföra en särskild räkneoperation, minska ett tals värde med ett annat tal; utföra en subtraktion; räkna ut skillnaden mellan två tal; ta ett tal minus ett annat tal

dēfatīgō verb

utmattaverb
göra alldeles matt, trött, tömma på krafter

dēfectiō noun

misslyckandesubstantiv

dēfector noun

avhopparesubstantiv
en som hoppat av; som övergivit, lämnat en organisation eller sitt hemland

dēfensor noun

försvararesubstantiv
en person som skyddar någon eller något från fara eller verbala angrepp

dēferō verb

förrådaverb
avslöja hemlighet

förrådaverb
lämna ut hemlig information till fiende; vara i fiendens tjänst

förrådaverb
överge sina närstående (familj, organisation) eller sina principer för att vinna egna fördelar

svikaverb
bryta ett förtroende; inte uppfylla sina förpliktelser; inte hålla vad som lovats; göra besviken

dēfessus adjective

flackadjektiv
som inte har något djup; som saknar originalitet

dēfetiscor verb

tröttnaverb

4567