Latin-Swedish dictionary »

is meaning in Swedish

LatinSwedish
abiogenesis noun

abiogenessubstantiv
process genom vilken liv uppstår ur ickelevande materia

abismus noun

avgrundsubstantiv
underjord, dödsrike, helvete

infernosubstantiv
underjord, helvete

abitio [abitionis] (3rd) F
noun

aberrationsubstantiv
avvikelse

avgångsubstantiv
det att ett fordon /som transporterar många passagerare/ påbörjar en resa

bortgångsubstantiv

ablatio [ablationis] (3rd) F
noun

borttagningsubstantiv
det att ta bort något

abnegatio [abnegationis] (3rd) F
noun

förnekelse(oftast längre pågående) attityd eller aktivitet att förneka eller bestrida något, oftast något som uppfattas som uppenbart
substantiv

abnormis [abnormis, abnorme] adjective

onormaladjektiv
inte normal

abnōrmis adjective

oortodoxadjektiv
som inte är ortodox, som är ovanlig, originell, kreativ

abolitio [abolitionis] (3rd) F
noun

abolitionsubstantiv
efterskänkande av straff innan straffet utdömts

amnestisubstantiv
hel eller delvis eftergift för åtal eller straff, benådning; ofta i politiskt färgade sammanhang; beslut fattas av högsta statsledningen utan att någon begäran först måste lämnas in

avskaffandesubstantiv
det att avskaffa något

abominabilis [abominabilis, abominabile] adjective

abominabeladjektiv
avskyvärd, vedervärdig

avskyvärdadjektiv

ohyggligadjektiv

otäckadjektiv
dålig, särskilt om fysisk skada hos människor, sådan att den är obehaglig eller besvärlig att få bort

vederstyggligadjektiv
avskyvärd, ryslig, vedervärdig, ful, hemsk

vedervärdigadjektiv
avskyvärd, abominabel

aboriscor verb

omkommaverb
dö i samband med en viss händelse, som en olyckshändelse, ett våldsdåd eller ett sjukdomsutbrott

Abramis brama noun

munfisksubstantiv
slag på munnen

abruptus [abrupta -um, abruptior -or -us, abruptissimus -a -um] adjective

abruptadjektiv
plötslig, oväntad

kräsenadjektiv
svår att tillfredsställa (särskilt i fråga om mat)

tuffadjektiv
svår, krävande

tväradjektiv
abrupt, plötslig och hastig

abscissa noun

abskissasubstantiv
den första, vanligtvis hörande till den horisontella axeln, koordinaten i ett kartesiskt koordinatsystem

absens [(gen.), absentis] adjective

absentadjektiv
frånvarande till kropp eller sinne

bortaadjektiv
förvirrad; ej sinnesnärvarande; onykter

försvunnenadjektiv

absis [absidis] (3rd) F
noun

absidsubstantiv
halvrund utbyggnad (spec. på en kyrka)

apsissubstantiv
den punkt i en himlakropps omloppsbana då den befinner sig närmast masscentrum (periapsis) eller längst bort från samma masscentrum (apoapsis)

segmentsubstantiv
avgränsad del av något

absisto [absistere, absistiti, -] (3rd) INTRANS
verb

hejdaverb
stanna upp

slutaverb
upphöra med handling som utförs just nu

sluta uppverb
upphöra

stoppaverb
få att sluta; göra så att något slutar att ske eller göra så att någon slutar att göra något; få en rörelse, process eller ett skeende att upphöra

absisto noun

hållplatssubstantiv

klusilsubstantiv
språkljud som bildas genom att talkanalen helt stängs av så att ett övertryck byggs upp av den från lungorna utströmmande luften; denna förträngning avlägsnas därefter hastigt och därmed skapas ett explosivt ljud

absolutio [absolutionis] (3rd) F
noun

absolutionsubstantiv
syndernas förlåtelse

absolute [absolutius, absolutissime] adverb

helt och hålletadverb
fullständigt, fullt (ut)

1234

Your history