Latin | Swedish |
---|---|
casus [casus] (4th) M noun | affärsubstantiv fall(mer eller mindre våldsamt och plötsligt) slut på tillvaro fallsubstantiv händelsesubstantiv kasussubstantiv olycksfallsubstantiv olyckshändelsesubstantiv rassubstantiv slumpsubstantiv störtandesubstantiv störtningsubstantiv tillfällighetsubstantiv undergångsubstantiv |
grammaticus [grammatici] (2nd) M noun | språkläraresubstantiv |
casus autocineticus noun | bilolyckasubstantiv |
ablativus | casus ablativus noun | ablativsubstantiv |
accusativus | casus accusativus noun | ackusativsubstantiv |