Latin-Svéd szótár »

dis svédül

LatinSvéd
discipulus [discipuli] (2nd) M
noun

lärjungesubstantiv
person som följer en religiös ledare, religiös tro eller filosofisk idé, trossats

lärlingsubstantiv

skolpojkesubstantiv
pojke som /är i den åldern då pojkar/ går i skola (främst grundskolan)

discipulus | discipula noun

elevsubstantiv
person som går i skolan, i synnerhet grund- och gymnasieskolan

discophonum [discophoni] (2nd) N
noun

grammofonsubstantiv

discordia [discordiae] (1st) F
noun

tvedräktsubstantiv

discordis adjective

oenigadjektiv
inte eniga, inte överens, som har olika uppfattningar eller önskningar

osamsadjektiv

discothēca noun

diskoteksubstantiv
danslokal med (högljudd) musik

discrepantia [discrepantiae] (1st) F
noun

diskrepanssubstantiv
inkonsistens

discribō verb

klassificeraverb
inordna i en klass eller grupp

sorteraverb
ordna föremål i grupper

sorteraverb
ordna i viss ordningsföljd, ofta alfabetiskt, numeriskt eller kronologiskt

tilldelaverb
spara för senare tillfälle eller användning; reservera, dedikera

discribō noun

sorteringsalgoritm(specifik) algoritm för att sortera en följd av dataposter enligt något kriterium
substantiv

discrimen [discriminis] (3rd) N
noun

intervallsubstantiv
relativ skillnad mellan frekvenserna hos två toner

discriminatio [discriminationis] (3rd) F
noun

diskrimineringsubstantiv
det att särbehandla något eller någon p.g.a. skillnader dem emellan

discrīmen noun

avskedsubstantiv
stund varefter man går skilda vägar

vändpunktsubstantiv
punkt (i tiden) där något får en ny /in/riktning

disculus visionis digitalis noun
M

dvd-skivasubstantiv
optiskt, cirkulärt lagringsmedium för datorer; används speciellt till filmer

disertim adverb

tydligtadverb
; på ett tydligt sätt

dispecto verb

övervägaverb
tänka noggrant /på något/; vara beredd /att göra något/

skiljaverb

dispensatio [dispensationis] (3rd) F
noun

dispenssubstantiv

dispersus noun

distraktionsubstantiv
tankspriddhet; förströelse

skingrandesubstantiv
det att sprida

spridandesubstantiv
det att sprida

displicentia noun

missbelåtenhetsubstantiv
det att vara missbelåten

missnöjdhetsubstantiv
det att vara missnöjd

missnöjesubstantiv

displiceō verb

misshagaverb

disporto verb

kolporteraverb
utbjuda, kringbära

disputare verb

disputeraverb
ivrigt diskutera, även strida med ord

disputō verb

debatteraverb
ha debatt

dispār

till skillnad från

till skillnad mot

dispōnō verb

ordnaverb
ställa i ordning

dispōnō noun

beställningsubstantiv

redasubstantiv

dissectio [dissectionis] (3rd) F
noun

dissektionsubstantiv
/vetenskaplig/ sönderdelning av döda kroppar

123↑

Korábban kerestél rá

    Online szótárak

    Érdekelhet még