Engelsk-Svensk ordbok »

uncommon betyder på svenska

EngelskaSvenska
uncommon (rare; not readily found; unusual)
adjective
[UK: ʌnˈk.ɒ.mən]
[US: ʌnˈk.ɑː.mən]

ovanlig [~t ~a]adjektiv

rar [~t ~a]adjektiv

sällsynt [~, ~a]adjektiv

uncommon (remarkable; exceptional)
adjective
[UK: ʌnˈk.ɒ.mən]
[US: ʌnˈk.ɑː.mən]

exceptionell [~t ~a]adjektiv

remarkabel [~t remarkabla]adjektiv

uncommonness (state of being uncommon)
noun

ovanlighet [~en ~er]substantiv

sällsynthet [~en ~er]substantiv